Vill man kunna ta till sig så mycket kultur som möjligt så får man ha lite överseende. Man får ha lite överseende med textrader som Vamos a la playa, todos con sombrero - för synthslingornas skull, man får ha lite överseende med dåliga skådisar för det vackra fotots skull, och man får ha lite överseende med pålagda sitcomskratt - för humorns skull. Men mest överseende får man ha med kvinnobilderna.
Det skulle bli så otroligt ont om saker att lyssna till och se på annars. Så man får ha lite överseende. Med att Proust omskriver sex till att "äga en kvinna", med fransk 60-talsfilms mystifierade lolitakvinnor, med Brideshead Revisiteds totala romantiserande av mannen, med låtar om kvinnor med blommigt hår, med... nästan allt. Om det inte tydligt bär rubriken Feministiskt.
Det går här att ta till det vardagsfilosofiskt grundläggande resonemanget om skillnaden på fel och klandervärt. Platta och förtryckande kvinnoporträtt är i grunden fel - men eftersom att författarna, regissörerna och konstnärerna kommer från en annan tid eller annan plats så går det inte att klandra dem. De visste ju inte bättre, stackarna. Man får ha lite överseende.
Överseende präglar också debatten om det manliga geniet. Att Polanski våldtog ett barn har vissa lite mer överseende än vanligt med eftersom att han är en s k stor konstnär. Kanske kan han inte klandras, stackarn, han genomlider ju sådana våndor i sitt skapande.
Igår var det internationella kvinnodagen. Visst demonstrerades det en del, visst visades en del statistik på hur jämställdhetsläget i världen egentligen ser ut. Men mest gullades det. Pappor som tar ut föräldraledighet, starka kvinnor i regeringen, gamla feminister, gamla lagändringar, kvinnliga artister, alla skulle hyllas. Kom på mig själv med att naivt fånle mot den Anders Borg som i teverutan än en gång förkunnade att han kallar sig feminist. Anders, man får ha lite överseende med att du är moderat, du är ju trots allt feminist. I nuläget känns västvärldens tolkning av internationella kvinnodagen mest som en anledning att dunka ryggar. Heja oss.
Feminismen är inte ett hett ämne i denna självgoda ände av jordklotet. Vi diskuterar miljö, upphovsrätt och annat relevant. Kanske är det här som 8:e mars kommer in i bilden. Inte som en enda dag fylld av hyllningar till vad som jämställt är, för så bör alla dagar se ut. Utan som en enda totalt ballongfri dag med fokus enbart på de tidigare och nu existerande klyftorna mellan könen. I kulturen, i samhället, i tanken. En dag till bredden fylld av granskningar, klagomål, gnäll och... klander.
En dag helt utan överseende.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Håller fullständigt med. Men du, Anders Borg är moderat.
Hoppsan, ja det vet ju jag också egentligen, är bara så van att skriva folkpartist när jag pratar om ondska. Tack för anmärkning.
Fint skrivet! Nu ska jag också skriva ett inlägg. Ska bara sluta jobba först.
martin: jag gillar vad du skriver. Men jag kan bara inte ta dig på allvar efter att Billy Wilder inte kom med på "101 judar-listan"! Vad hände där egentligen. Å så var det fantasilöst att ha Eistein som etta.
jane:
Var Billy Wilder jude? Det hade jag ärligt talat ingen aning om. For real. Var står det?
Fantasilöst kanske, men vi skrev inte listan för att vara skojiga och fantasifulla. Vi gillar verkligen Einstein så det var inte mycket att göra.
En revidering av listan är dock eventuellt på gång. Mer om detta senare. Eventuellt.
Okej, det stod på wiki att han var jude. Då är ha förstås en kandidat till listan.
Skicka en kommentar